Pedagogik

Skolans vision är att erbjuda en utbildning och en miljö där barnen utvecklas i takt med sin egen fulla potential och där lärare utövar sitt yrke utan andra hinder än sin egen förmåga.

Vår mission är att bygga en förebildsskola – Gripsholmsskolan – som andra skolor kan se som en förebild vad gäller utbildningsresultat i kunskap, kreativitet, energi och färdigheter men också vad gäller trivsel, sammanhållning och engagemanang.

Vårt mål är att efter årskurs 3, 6 och 9 kunna redovisa goda resultat vad gäller kvalitén i utbildningen som är i paritet med vad ett antal erkänt framgångsrika svenska och utländska skolor kan uppvisa.

Vårt mål har varit att efter två års drift vara den mest attraktiva skolan för elever och lärare i Sörmland räknat i antal sökande per elev- resp lärarplats. Detta mål har Gripsholmsskolan uppnått.

Heartware – viktigare än kunskap

Erfarna rekryterare i företagsvärlden börjar allt mer inse att kandidatens mentala attityd är viktigare än personens kunskaper och erfarenheter. Utan energi och stark vilja att skapa resultat av kunskaperna är nyttan med kunnandet och erfarenheten begränsad. Ett samlingsbegrepp för en positiv mental inställning är Heartware. Individer med mycket Heartware sprider både glädje och harmoni till sina kollegor och vänner, medan en person med negativ och kritisk attityd kan förstöra både arbetsklimat och effektivitet i en grupp. Om barn redan tidigt kan lära sig tro på sig själva, se möjligheter istället för problem, våga visa uppsakttning och civilkurage, vara uthålliga, tåla motgångar etc, har de en stark grund som komplement till sitt ”Brainware” – sina kunskaper. Gripsholmsskolan har infört Heartware som läroämne. Renata Chlumska verkar som mentor i ämnet för både elever och lärare i skolan.

Hälsa, motion och kost

Hälsa är ett av ledorden på Gripsholmsskolan. Kondition och fysisk hälsa är ett växande problem bland landets skolungdomar. Stor vikt läggs varje dag vid att ha någon form av aktivitet med rörelse och motion samt att lära barnen betydelsen av en sund livsstil. Även skolmaten har betydelse för elevernas fysiska och psykiska välbefinnande. Kosten som serveras kommer därför att vara av god kvalitet.

Rörelse, dans och idrott förbättrar barns motorik och stimulerar hjärnans utveckling. Leken är grunden till allt lärande. Den synliggör, skapar mening och frigör kraft. Lek och rörelse har därför en central position på vår skola och utgör en naturlig del av skoldagen. Detta sker i form av idrott, promenader, lekar, uteskolverksamhet, friluftsdagar, expeditioner och av aktiv avslappning.

Skolans syfte är att kunna erbjuda eleverna ett allt större utbud av idrott och friluftsaktiviteter i framtiden.

Skolmaten ska vara både näringsrik och god.

En-till-En = En dator till varje elev

I Gripsholmsskolan har varje elev en egen dator från årskurs 2. I förskoleklassen och i årskurs 1 delar två elever på en dator. Målet är, att eleven vid utgången av grundskolan skall ha utvecklat en god digital kompetens som motsvarar det som väntar i ett framtida yrkesliv. Användningen av datorn som ett redskap i lärandet kommer i de lägre klasserna att handla om läs- och skrivinlärning med datorns hjälp. Datorn skall också på sikt användas då eleven gör sina läxor, för kommunikation, för att hämta information på internet och för projektbetonat arbete där redigerade bilder och filmer ingår.

Förutsättningarna för att skolan skall lyckas med sina intentioner att se informationsteknik som ett redskap i lärandet är att lärarna har en aktiv digital kompetens och att tekniken fungerar. Andra viktiga faktorer torde vara samverkan pedagogik-teknik, god förankring, långsiktighet, uthållighet, utvärdering samt upprätthållande av ett trådlöst nätverk.

Professor Arne Trageton, forskare, pedagog och lärarutbildare vid Högskolan Stord/Haugesund i Norge, hävdade redan 1998 att skolan borde satsa på att låta barnen börja lära sig skriva på dator. Frågeställningen var huruvida en koncentration på maskinskrivning i förskolan och i årskurs 1 och en uppskjutning av den formella handskriftsträningen till årskurs 2 kunde ge resultat. Man kan säga att många var skeptiska till Tragetons tankar i detta skede.

Trageton var redan innan utvärderingen av projektet slutförts helt övertygad om att de barn som börjat med att skriva sig till läsning på datorn skulle skriva bättre och  mer innehållsrika texter i andra klass än de som börjar med handskrift. Glädjande nog fick han rätt. Resultaten visade att jämfört med kontrollgruppen var kvaliteten på testelevernas texter bättre och deras handstil prydligare. Den enda skillnaden var att de skrev en aning långsammare än sina jämnåriga för hand, men snabbare än sina jämnåriga på dator.

Projekt som genomförts i andra skola visar att speciellt pojkarna har betydligt lättare att skriva egna texter än tidigare. Glädjen över att kunna uttrycka sig i skrift med datorns hjälp är tydlig. Överlag kan man säga att elevernas samarbete med att skriva texter parvis vid en dator gjorde att det sociala klimatet i klassen påverkas på ett positivt sätt.

I Gripsholmsskolan ersätter vi handskriftsträningen med skrivträning på dator i förskoleklass och i årskurs 1. Vårt mål är att träna in en funktionell datoranvändning, bl a genom att på ett lekfullt sätt träna tiofingersystemet. En viktig aspekt är att låta eleverna ta del av och samarbeta kring varandras texter, att omvandla dessa till dramatiseringar, dans eller någon annan form av framträdande. Eleverna står därför ofta parvis vid datorn för att samarbete.

Se sammanfattning 1 och 2.

Finländska influenser

De finländska influenserna handlar fört och främst om att hitta en bra balans mellan kärlek och struktur. Detta tänkande ska genomsyra alla nivåer; alla relationer och konstellationer i förhållandet mellan elev – lärare – rektor – förälder – styrelse. Detta resonemang kan uppfattas som en självklarhet och att jämvikten mellan kärlek och gränser är något som ger sig självt, när det i själva verket kräver ett medvetet och envetet förhållningssätt bland alla i personalen dag ut och dag in för att på sikt ge resultat. När man väl nått denna balans måste den hela tiden underhållas för att inte raseras.

Den finländska sisun (=uthållighet och att inte ge upp) är ett tydligt inslag på Gripsholmsskolan. Det gäller att inte ge upp så fort något känns svårt eller tråkigt. Tillfredsställelsen är desto större då man lyckats med något som tett sig svårt och kanske till och med omöjligt från början. Tanken är att denna envetenhet ska skönjas både hos personalen och eleverna på skolan.

Uteskolverksamhet

Miljö- och utomhuspedagogik är ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss utgör en bas för inlärning. Utomhusmiljön är då en lika självklar inlärningsmiljö som klassrummet eller biblioteket.  Våra ökade kunskaper om de positiva effekterna av naturkontakt i utemiljön för barns hälsa, motoriska utveckling, lekbeteende och koncentrationsförmåga omsätts i praktiken. Därtill ställs helt andra samarbetskrav på eleven i utomhusmiljön, vilket utvecklar social kompetens.

Utgångspunkten är att alla ämnen kan integreras i uteundervisningen enligt årstid och tema i klassen. Målet är att klasserna har sin undervisning i nära kontakt med samhället och naturen flera gånger per månad, dock med väderreservation. Under kalla perioder kan studiebesök göras t.ex. i bibliotek eller på föräldrars arbetsplatser. Erfarenheter från andra skolar har visat att genomförandet av uteskolundervisningen har varit lyckad. Att undervisa olika läroämnen utomhus ställer stora krav på läraren när det gäller planering och genomförande. Utedagarna är inte bara en lättsam vistelse utomhus utan olika läroämnen skall metodiskt undervisas i utomhusmiljö i enlighet med årtidernas växlingar.

Lärarnas motto har varit att förutsättningarna för en lyckad utedag är att eleverna är varma, torra och mätta. Detta motto skall också gälla för Gripsholmsskolans elever.

Språkinlärning enligt CLIL-metoden

CLIL kommer från orden Content and Language Integrated Learning. Med begreppet avses en språkinlärningsmetod där sakinnehållet i olika ämnen studeras på det andra språket, i Gripsholmsskolan på engelska. Metoden förutsätter att 25-50% av undervisningen sker på det främmande språket. I denna metod bildar undervisningen som ges både på elevens modersmål och på det andra språket en helhet.

Undervisningen sker tvåspråkigt, på så sätt att man vid inlärningssituationen använder det språk som passar syftet och tillfället. Med CLIL-metoden kan man på det andra språket undervisa innehållet inom alla andra läroämnen än modersmålet.Språket är således inte i sig föremålet för undervisningen, utan ett verktyg i studierna. Den formella språkundervisningen sker på språklektionerna.

I planeringen av undervisningen bör läraren ta särskild hänsyn till vikten av att ha klara klassrumsrutiner och att ge klara instruktioner, användningen av medvetet kroppsspråk, användningen av konkretiseringsmaterial, att ta reda på och utgå från barnens kunskapsnivå, att repetera, summera och utvärdera, att ge kontinuerlig feedback åt eleverna samt medvetandegöra hur den direkta och indirekta korrigeringen görs, att inlärning av språk och direkta ämneskunskaper går hand i hand och att skapa möjligheter för att eleverna skall använda det engelska språket. CLIL-metoden skall tillämpas i minst fem år för att ge önskat resultat, i Gripsholmsskolan kommer metoden att tillämpas från årskurs 1 till och med årskurs 9.

Metoden skall inte förväxlas med språkbadsmetoden, inom CLIL-metoden undervisar samma lärare på två språk vilket inte är fallet i språkbadsmetoden. Tidigare erfarenheter visar att elever som tagit del av CLIL-undervisning inte presterar sämre i det svenska språket än sin jämnåriga skolkamrater. De presterar inte heller bättre i traditionella engelskaprov som mäter elevernas kunskaper om språkets grammatikaliska struktur.CLIL-eleverna har däremot en  bättre förmåga att uttrycka sig muntligt på engelska och har också ett bättre uttal.

Gripsholmsskolan har för avsikt att införa undervisning enligt CLIL- metoden i den nära framtiden.

Gripsholmsskolans pedagogiska vision

Gripsholmsskolan skall vara en skola mitt i byn med staden och världen som arbetsbord. Vi skall vara ett alternativ och ett komplement till den nuvarande skolan i ett snabbt växande Mariefred. Vi vill erbjuda en skola där varje elev får möjligheten att synas och utvecklas i sin takt. Det helt övergripande målet för verksamheten är att ge varje individuell elev de bästa förutsättningarna för att ta nästa steg i utbildningen – oberoende om detta är elevens nästa termin, klass eller nästa utmaning inom ett ämne.

Utgångspunkten och drivkraften i det dagliga arbetet är barns naturliga nyfikenhet. Vi tar fasta på barns vilja att förstå och kommunicera med sin omvärld.

Eleven skall få möjlighet att arbeta både individuellt och i olika gruppkonstellationer. Kunskapsinhämtning med arbete i pappersbundna och digitala läromedel varvas med ålderanpassade föreläsningar, temaarbeten etc. Vi vill skapa framgångsrika elever där det positiva resultatet är en kombination av den kunskap, de erfarenheter och det engagemang som finns hos de enskilda individer som ingår i verksamheten.

Att möta varje barn på dess egen nivå, ta till vara barnets intressen liksom att ge barnet möjlighet att utvecklas utifrån sin egen förförståelse är grundläggande för vårt arbetssätt. Målbegreppet, innefattande mål-genomförande-utvärdering, ska vara ständigt närvarande i skoldagen. Pedagoger i förskola och skola ska ha kontinuerliga möten för att diskutera pedagogiska arbetssätt, värdegrund och elevernas individuella lärande. Skolan lägger stor vikt vid att varje elev ska följa sin individuella utvecklingsplan.

Skolans fokus på lokalt och globalt inbjuder till att arbeta ämnesövergripande utgående från problembaserade arbetssätt. Vi vill även här stimulera barnets förmåga att lösa problem och samarbeta. Inriktningen bäddar för att tidvis arbeta i åldersintegrerade projekt eller teman med stora möjligheter till individualisering, ökat ansvarstagande och naturliga förutsättningar för arbete med både jämställdhet, normer och mot mobbing.

Vårt dagliga arbete handlar mycket om att sätta upp mål tillsammans eller individuellt som man fokuserar på. Sedan utvärderar man tillsammans med läraren och reflekterar över målet, resultatet och de nya mål man vill sätta. Detta arbetssätt introduceras tidigt och i början med små enkla steg. Arbete med mål har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten, som är målrelaterade.

Vi utgår från den svenska läroplanen för grundskolan men förtydligar och kompletterar den med material och erfarenheter från andra framgångsrika skolor och skolsystem.

Barnens språkliga utveckling är central och av yttersta vikt. Svenska språket är den självklara utgångspunkten men vi vill introducera engelska tidigt och även visa på andra främmande språk bl a kinesiska (mandarin).

Förutom att läsa, skriva och tala vill vi ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att reflektera och lyssna till varandra och till vuxna. Vi övar språket och olika sätt att kommunicera och presentera idéer och information.

Vi vill skapa nyfikenhet kring ämnet matematik utifrån dess praktiska roll i samhället och ge en stabil bas för vidare studier. Vi vill att eleverna ska få ett lustfyllt och kreativt perspektiv på matematik och siffror. Fokus ligger på praktisk problemlösning, sifferförståelse och rimlighetslära.

Den etablerade skolsystemen har traditionella yrkesroller som sin målbild – yrken som bedrivs metodiskt på ett väldefinierat sätt. Många av dessa yrken utövas numera i länder med hög utbildning och relativt billig arbetskraft som t.ex. Indien och olika öststatsländer. Dagens och framförallt morgondagens arbetsmarknad kräver alltmer av självstängt agerande, kreativitet och förmåga att styra sitt eget arbete.