Likabehandling på Gripsholmsskolan
Gripsholmsskolan vill ge eleverna alla möjligheter att utvecklas till självständiga, reflekterande individer med social kompetens, väl förberedda för livet och senare studier. Vidare är förmåga till inlevelse, etiska ställningstaganden och empati grundläggande i kommunikation med andra människor något vi alltid jobbar aktivt med.
Våra tre ledord innefattar Hjärta som står för personligt engagemang och drivkraft men också ett medmänskligt och empatiskt förhållningssätt.
De normer och förhållningssätt som vi förväntar oss av varandra i samhället skall också råda i skolan. Skolan utgör barnens arbetsplats likväl som de vuxnas varför ömsesidig respekt för olikheter och åsikter och samarbete skall uppmuntras mellan vuxna och barn. Gripsholmsskolans värdegrund överensstämmer med skollagen 1 kap. 2§, FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna samt Barnkonventionen. Skolan ska behandla alla lika och ingen diskriminering får förekomma. Oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning , sexuell läggning eller funktionshinder ska eleven känna sig trygg i att hon/han får en likvärdig utbildning.
För att förebygga mobbning och negativa normer och ge alla barn möjlighet att utveckla sin egen personlighet arbetar vi hela tiden aktivt med värdegrundsfrågor. Vi fostrar främst våra elever genom att vara goda förebilder och genom vårt förhållningssätt lägger vi grunden till positivt lärande och utveckling. Arbetet med att skapa ansvarskännande, tänkande elever ligger således både på skolans och hemmets ansvar.
Genom vår lokala förankring känner barnet trygghet och tillhörighet både i skolan och på fritiden. Ett tätt samarbete med föräldrar ger barnen många alternativa vuxna förebilder. Vi vill ge barnen tillgång och insyn i den vardag föräldrarna tillbringar mycket av sin tid i. Vi ser också gärna att föräldrarna aktivt deltar i skolaktiviteter. Genom att samarbeta med det som finns lokalt, allt från vårdcentralen till församlingen, får barnen insyn i och förståelse för det som kan verka främmande i deras vardag. Därifrån har man sedan en fin plattform för att vidga förståelsen för världen i stort.
EQ-verkstan i Gripsholmsskolan
Begreppet EQ, synonymt med social kompetens och känslomässig intelligens, har blivit ett allt mer populärt och etablerat begrepp. Det var de amerikanska psykologerna Peter Salovey och John Mayer som myntade begreppet 1990 i sin bok Emotional intelligence, men det var Daniel Goleman, i sin bok med samma namn, som 1993 såg till att detta begrepp fick den uppmärksamhet det förtjänar.
Professor Peter Salovey delar upp bedömning av emotionell intelligens i fyra delar:
- Att uppfatta, ta till sig känslor
- Att använda känslor
- Att förstå känslor
- Hantera sina egna och andras känslor
Daniel Goleman beskriver EQ som social skicklighet, självkontroll, entusiasm, tålamod, medkänsla och förmåga till självmotivation. Egenskaper som inte är biologiska utan som kan läras in om det sker i tid. Han föreslår ett schemalagt ämne där barnen får lära sig att låta intellekt och känslor samverka.
”…de barn som lekkamraterna undviker i allmänhet saknar de färdigheter som behövs för att få kontakt med andra, särskilt kunskap om de outtalade regler som styr mänsklig samvaro… Barn som inte kan avläsa eller uttrycka känslor känner sig ständigt frustrerade. De förstår i grund och botten inte vad som försiggår omkring dem.”
Genom att använda EQverkstans övningar kan man hjälpa barnen att träna och utveckla sina sociala och emotionella färdigheter.
Människor med stor social kompetens är ofta trevliga att vara tillsammans med.
Vi behöver hjälpa våra barn att utveckla den färdigheten.
Grunden i metoderna är samtalet och den egna reflektionen. Metodiken är inspirerad av Aktiva värderingar. ”Heta stolen” är ett exempel på en metod för att skapa samtal och själv ta ställning i olika frågor. Andra exempel på metoder är drama utan slut, dilemmafrågor, oavslutade meningar, samarbetsövningar och lekar.
I materialet möter vi olika elever i en klass. Eleverna möter olika situationer som blir till övningar. Genom att arbeta med en historia i tredje person avgör dina elever hur mycket de vill lämna ut om sig själva. De kan då diskutera mer fritt i själva frågan. Syftet är att ta del av fler perspektiv och tänka över sina egna ståndpunkter. Den egna tankeprocessen fortsätter och eleven blir bättre rustad att göra medvetna kloka val.
www.eqverkstan.se