Elevhälsan

Elevhälsan på Gripsholmsskolan

Skolläkare & skolsköterska

Skolsköterska Marianne Wilander och skolläkaren Anders Nilsson kommer att vara på plats på onsdag eftermiddagar. Marianne nås på marionkonsult@live.se
Skolläkaren Anders kontaktas via skolsköterskan eller rektor Nina tel 0701009050. Det går även bra att maila nina@gripsholmsskolan.se

 

Gripsholmsskolans  kurator

Maria Zinovjev-Altebo träffas enligt överenskommelse. Kontakta Maria direkt  tel 070 1819051 eller via mail maria.zinovjev-altebo@gripsholmsskolan.se

 

Gripsholmsskolans samtalsstöd

Lars-Erik Berg träffas enligt överenskommelse. Han nås via skolans elevvårdsteam genom rektor Nina nina@gripsholmsskolan.se

 

SKOLHÄLSOVÅRD GRIPSHOLMSSKOLAN

SKOLLAG 2010:800Skolan har skyldighet att ha elevhälsa. Elevhälsan skall omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.
Varje elev i grundskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden.
Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och
andra begränsade hälsokontroller.SAMMANSTÄLLNING AV VÄGLEDANDE DOKUMENT FÖR BARN- OCH SKOLHÄLSOVÅRD (Socialstyrelsen 2012)
– Danmark, England, Finland, Norge och SverigeKONTROLLER:
SYN: Förskoleklass eller årskurs 1
HÖRSEL: Förskoleklass eller årskurs 1
SKOLIOS: Årskurs 4 och Årskurs 7-8
TILLVÄXT: Vid samtliga planerade hälsobesök
VACCINATIONER:
MÄSSLING, PÅSSJUKA, RÖDA HUND: Årskurs 1-2 Dos 2
HPV (flickor): Årskurs 5-6
DIFTERI, STELKRAMP, KIKHOSTA: Årskurs 8-9 Dos 5KONTROLL AV BVC-JOURNALEN:
Fullständigt vaccinerad enl BVC-programmet?
Avvikelse i tillväxt, som bör följas upp extra?
Anteckningar om beteendeavvikelse?Anders Nilsson 160225
Skolläkare

God handhygien

Den generella rekommendationen enligt Socialstyrelsen om god handhygien som gäller i skolan för såväl barn som personal är tvättning med flytande tvål och vatten och användning av pappershanddukar.

Man kan lära barnen att tvätta sig enligt 10-10-tvätta-torka metoden

  • Tvåla in händerna
  • Gnid in tvållöddret i händerna så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt. Se till att hela händerna tvålas in, även fingertoppar och mellan fingrarna.
  • Skölj tvållöddret från händerna under rinnande vatten så lång tid som det tar att räkna till tio i lagom takt.
  • Torka händerna så att de blir torra med pappershandduk.

Vid sjukdom

Skolbarn utsätts för olika virus och bakterier som i vissa fall gör att de behöver vara hemma från skolan. Många gånger är det svårt som förälder att avgöra om barnet har tillfrisknat ordentligt eller om det behöver få ytterligare något dygn på sig.

Socialstyrelsen gav ut en rapport som behandlar ämnet ”smitta i förskolan”. Där ges rekommendationer hur länge man som barn bör vara hemma när man insjuknat i diverse åkommor. Här nedan ges en sammanfattning av de vanligaste sjukdomarna som kan drabba ett skolbarn och vad socialstyrelsen rekommenderar. Förhoppningen är att vi tillsammans kan hjälpas åt att följa dessa riktlinjer för att på så sett minska smittspridningen av vissa virus och bakterier i skolan. Många gånger kan ett äldre skolbarn återgå till verksamheten snabbare än ett yngre barn. De yngre barnen bör ur smittsamhetssynpunkt vara hemma längre då de har svårare att tex hålla god handhygien.

1177 – Sjukvårdsrådgivning

En användbar sida för att få mer information om sjukdomar är 1177

Feber

Barnet bör få en feberfri dag hemma innan de återgår till skolan. Det gäller speciellt de mindre barnen (F-klass till årskurs 3). De större barnen kan orka återgå till skolan snabbare. Viktigast är dock att se till barnets allmäntillstånd, inte bara till temperaturen.

Förkylning

Då barnet drabbas av snuva och halsont så behöver barnet inte vara hemma från skolan. Uppmuntra till god handhygien och att nysa och hosta i armvecket för att minska smittspridning.

Halsfluss

Halsont som är orsakat av streptokocker. Barnet får kraftigt ont i halsen, feber men behöver inte ha en förkylning samtidigt. De flesta gånger som barn får ont i halsen så är det dock inte en streptokockinfektion utan ett vanligt förkylningsvirus. Vid en konstaterad streptokockinfektion behandlas man med antibiotika och bör vara hemma två dygn efter påbörjad behandling. Därefter är man smittfri.

Impetigo

Kallas också svinkoppor. Det är gulaktiga, såriga blåsor runt näsa och mun, ofta i samband med förkylning. Det är mycket smittsamt och sprids via direktkontakt. Yngre barn som har svårt att sköta sin handhygien (FK-1) bör vara hemma till dess att såret är läkta. Äldre barn kan gå till skolan. Tänk på att uppmuntra till god handhygien och att ej röra såret. Kontakta gärna skolhälsovården för att få skötselrekommendationer.

Influensa

Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan gå tillbaka till skolan. Oftast tar det 3-5 dagar innan en influensa börjar ge med sig.

Magsjuka/”vinterkräksjuka”: Vid vanlig ”magsjuka” kan barnet återgå till skolan när barnet inte kräkts eller haft vattentunna diarréer på ett dygn och om allmäntillståndet tillåter.

Vid den s.k. ”vinterkräksjukan” som brukar ge mindre ”epedemier” av magsjuka i skolorna under vinterhalvåret, bör barnet vara hemma två dygn efter sista kräkningen/vattentunna diarrén innan de återgår till skolan. Inkubationstiden är 1–3 dagar.

Ögoninfektion

Om ögonen är ”kletiga” av gul/grönt var så beror det ofta på en bakterieorsakad infektion. Det kan upplevas mycket irriterande och göra ont. Yngre barn behöver många gånger vara hemma från skolan till dess att infektioner ger med sig. Äldre barn kan gå till skolan. Det smittar väldigt lätt via direktkontakt. Om infektionen ej går över med hjälp av regelbunden baddning med ljummet vatten så behöver man ta hjälp av en antibiotikasalva/droppar. Vid antibiotikabehandling så är barnet inte smittsamt längre och kan återgå till skolan.

Huvudlöss

Huvudlöss är av och till ett vanligt problem bland skolbarn. Kamma barnet regelbundet de närmaste två veckorna med luskam. Det underlättar att kamma håret med balsam. Om ni hittar löss är det viktigt att även de andra familjemedlemmarna undersöks. Behandling skall endast göras på personer som har löss. Om ni hittar löss, behandla enligt nedan. Meddela också skolsköterskan som då kan få en överblick över spridningen i skolan.

En huvudlus är 2-3 mm lång, grå, brun eller svart, nästan genomskinlig och ganska platt. Den har tre par kloliknande ben som den klättrar på hårstråna med. Den biter hål på huden och suger blod någon gång per dag. En lus lever ungefär en månad och en hona lägger 200-300 millimeterstora ägg, så kallade gnetter, under den tiden. Äggen klistras fast vid hårstråna nära hårbotten, efter en vecka kläcks de till nya löss. Ägg som sitter längre ut på hårstråna talar för en äldre smitta och dessa ägg är troligen kläckta eller döda. Huvudlusen sprids från person till person nästan bara genom direktkontakt hår mot hår när två huvuden är tätt ihop. Löss kan alltså spridas barn emellan men även mellan barn och vuxna och därmed kan vuxna fungera som reservoarer för löss om man inte är noggrann med att även kamma de vuxna.

En lus utanför hårbotten lever högst ett till två dygn. Sanering av sängkläder och leksaker behövs inte. Det är dock inte helt uteslutet att kammar och hårborstar som använts under de senaste timmarna av någon med löss kan överföra smittan. Huvudlusen trivs bra på människan, man blir inte smittad av djur.

Behandling:

  • Använd luskam, för att hitta eventuella löss. Kamning underlättas med balsam i håret.
  • Endast personer med levande löss nära hårbotten skall behandlas.
  • Om löss finns hos någon i familjen skall även de andra familjemedlemmarna undersökas en gång per vecka genom kamning. Enbart personer som visar sig ha löss skall behandlas. Om flera i en familj har löss skall alla behandlas samtidigt.
  • De preparat som i första hand rekommenderas för behandling av löss är så kallade medicintekniska produkter. Dessa kan köpas på apoteket. Preparaten innehåller dimetikon eller växtoljor och anses ha en kvävande effekt på lössen. Några exempel på preparat är: Hedrin, Nyda, Linicin, Paranix, Gå vaek lus. Följ noggrant den information som följer med luspreparatet. Oftast rekommenderas två behandlingsomgångar med en veckas mellanrum.
  • Barn kan gå till skolan direkt efter första behandlingen.
  • Använda kammar, borstar och mössor kan rengöras eller frysas i två dygn.
  • Kontrollera med kamning dagen efter behandling för att se om den haft effekt. Följ upp med kamning av barnet och övriga familjemedlemmar några gånger de närmaste veckorna.
  • Om behandlingen misslyckas, kontakta skolsköterskan för råd.